En utlandsresa

Jag åkte till Sverige och hälsade på min syster för 2 veckor sedan. Jag tänkte att det kanske var dags eftersom hon nog bott där i 15 år eller så.
Nu var det tyvärr inte enbart av min godhet som jag tog mej tid till detta utan lika mycket för att hämta hem en bil som jag fått av hennes man. Han ligger väldigt bra till för priset som årets svåger.

Jag packade två par byxor för de är det plagget man inte smutsar ner så mycket tänker jag. T-shirts svettar man ju till oigenkännlighet på bara nån liten timme men jeansen klarar sej nästan alltid.
Det jag inte tänkt på var fotbollsmatchen jag spelade dagarna före som gjort mitt glidtacklar-knä till en eländig sårig sörja som helt enkelt sårvätskade sej igenom jeansen med fula fläckar som följd och till yttermera visso fick dem att fastna var gång det försöktes bilda skorpa.
Vi fick tvätta båda mina byxor.

I övrigt var det riktigt trevligt. Vi träffas inte så ofta utan barn och nu var vi ju till 50% åtminstone barnfria och dom barnen var ju hemma hos sej så dom hade gott om sysselsättning. Det blev alltså lugn och ro.

Nåt besök av min andra svenskbaserade syster blev det inte. Det visade sig att Vänersborg där jag befann mig och Göteborg där hon nästan befann sig inte alls låg jättenära varandra. Vem kunde anat?

Nytt jobb

Jag skaffade mig ett till jobb för ett tag sedan. Första dagen kapade jag 70 meter trädgårdshäck innehållande bland annat berberis. Berberis buskar har giftiga taggar och en av de ca: 1000 taggar jag fick i handen inflamerade mitt finger så till den grad att det blev fult, svullet och jag fick svåra smärtor i lymfkörteln, senare fick jag även feber och missade tre arbetsdagar. När jag väl var kry nog att arbeta igen åkte jag till Sverige och missade ytterligare tre arbetsdagar.

Detta kunde vara tillräckligt för att avskräcka vilken arbetsgivare som helst kunde man tänka men min nye chef har allt jämt verkat nöjd men min insatts (och jag jobbar så hårt jag bara kan när jag väl är på jobb). Svaret på varför han verkar nöjd tror jag att jag fick förra veckan, hans senaste anställd hade kört sönder maskinerna och pekat finger åt alla möjliga på stan medan han körde firmabilen.

Jag har inte så mycket att leva upp till.

Ovanlig fotboll

Jag spelade fotboll igår, en minst sagt konstig tillställning. Det var vårens första gräsmatch vilket betydde att gräset var så gropigt att man inte kunde passa bollen på det. Så långt inga problem. Problemet var att det blåste orkan.

Men så här puttrade vi på i 90 minuter utan att kunna slå bollen varken på marken eller i luften.

Slutet gott allting gott, vi vann med 3-0 efter mål av Pontus, Tommen och Kalle.

En plötslig längtan

Jag har drabbats av ett lika intensivt som överraskande anfall av Åländskt geografi intresse. Jag erkänner att jag smygvurmat för detta en längre tid och att jag studerar min åländska karta dagligen men denna vackra söndag har det exploderat.

Så här är det. Min kompis Haddnäs-Rickard hade en gammelfarmor som blev över hundra år gammal. Hon berättade att när hon var liten var Lemströms kanal bara ett dike. Så långt inga problem.
MEN! De två möjliga skeénderna i detta är:
1) Det jag trodde. Att kanalen var byggd, förfallen och sen dess upprustad
2) Vilket några andra tror. Ännu inte grävd.

Det som talar emot teori 2 är att kanalen är byggd runt 1882 och detta skulle som jag minns det göra Haddnäs-Rickards gammelfarmor 125 år gammal si sådär och det låter inte helt sannolikt.

Det som talar emot teori 1 är att kanalen stenlades redan när den byggdes och således inte borde förfallit.

Det finns ju en teori 3 också förstås och den går ut på att Wikipedia har fel men hur troligt känns det?

Nåväl. Medan jag funderar över det här halkar jag in på Wikipedias underbara sidospår och hamnar i en gränslös längtan till Signilskär, blir sugen på en promenad till en närliggande stenåker, vill bedriva ekologiskt jordbruk i Sottungas skärgård osv osv osv.