Uj en sådan jobbig dag

Igår var jag på kalas med Lemlands IF vilket resulterat i att jag idag varit fullständigt utslagen. Soffläge hela dagen och mest synd var det om lilla Vidar som valde att gå på pottan mitt under en av mina djupare tupplurar. Där blev han.
Nu är han en erfarenhet och två röda pottsträck på rumpan rikare.

Hemma idag

Två av tre möjliga barn har vattkoppor. Jag är således inte på jobb.

Tråkigt nog måste jag ändå stiga upp klockan åtta för att pricka in rådgivningens telefontid. Turligt nog valde Vidar den här dagen att vakna tidigt. Jag sov ändå hela kvällen igår.

Jag har tömt komposten. Råttorna satt på rad och slickade sig om munnen.

Bykt har jag också. Först måste jag avstyra en stundande algblomning i pulverfacket.

Redan imorgon skall jag använda kommatecken igen.

Vabbar med V

Åter igen hemma med sjuka barn. Eller det är Vidar som är sjuk och Ossian bara hakar på. Vidar är så snorig så han liknar kusligt mycket på en V-Ödla med allt torkat snor han gnider runt i ansiktet. Chansen är stor att när Vidar blir frisk blir Ossian sjuk och när Ossian blir frisk får Vidar vattkoppor, sen får Ossian det och sist Amira. Jag kommer inte att behöva jobba förrän till semestern.

Vänta skall pappa hämta en våtservett!

Måndag betyder radiodag och jag var faktiskt riktigt rolig flera gånger. Min favorit är att bråka med någon av gossarna Lampén genom att nästan spela deras önskelåtar (som dom vet att jag inte kan spela)

Till sist handlade jag och då sparade jag in en hel euro på att köpa Pirkkas matlagningsgrädde och det tyckte jag var kul.

Fel märke annars hade jag skrattat högt.

Jämmer och elände

Den eländiga matchen mellan W.B.A och Wolves slutade 1-1. I 91 min gjorde de smutsrandiga sitt mål och vips fick vi ett resultat ingen var speciellt nöjd med.
Jag känner mig sjuk!
Jag har eldat huset till 30 grader Celsius för att stärka denna känsla.
1-1... I slutminuten...

20 Knut sopas skinkan ut

När så förkylningen börjar släppa sitt grepp om min kropp börjar luktsinnet komma tillbaka.

När luksinnet börjar komma tillbaka kan man känna att något luktar skumt. Väldigt skumt.

När man sedan öppnar skafferiet kan man med till visshet gränsande sannolikhet fastställa att julskinkan och den kallrökta fisken är orsaken.

Hur kunde då detta hända?
I ett uttalande exlusivt för Boutros blogg säger köksmästaren:
- Det är för mig ett mysterium. Vi måste se över våra rutiner.

                 Så här såg inte julskinkan ut när jag hittade den gömd i skafferiet

På andra sidan

Nu äntligen känns det som det har vänt. Efter att jag varit på jobb igår tuppade jag av på soffan efter maten och blev där i cirkus tolv timmar. Men nu känner jag mig frisk! Näsan, om än lite bucklig och ful, fungerar till att andas med och obeskrivliga läskigheter rinner inte ur den längre. Halsen verkar ok och huvudet kan tänka och utföra enkla arbeten utan att kroppen reagerar med frossbrytning och feberkalas.

Helt enkelt känner jag mig som Neo i Matrix när han "föds på nytt" -My eyes hurts! -Thats because its morning.

Nu skall jag se om jag kan hänga i luften medan rummet snurrar runt om mig.

Inte riktigt fisk

Har fortfarande feber. Den har en negativ inverkan på coolhetsfaktorn i mitt liv. Den faktorn var inte hög från början heller.

Svettade sönder sängkläderna, steg upp, vred ur mig.

Intog kaffe med dropp.

Flyttade mig mellan olika soffor. Ia kom hem. Vi fick mat. Livet blev lite ljusare.

Svårt sjuk

Den fasansfulla "Djävulens förkylning" (El-Diablo prosit på latin) har drabbat mig.

Redan i torsdags slog den till men det kändes för lägligt att vara sjuk på en klämdag så jag proppade mig full av piller och for på jobb ändå.

Till lördag och Lördagsöppet hade jag utvecklat en hosta som kändes som spikar i bröstbenet. Denna hosta utvecklades senare så den fick Frida att må illa så då var det åtminstone något bra med den. Vidare hade jag hårbotten full av kliande röda utslag och mjäll vilket gav en intressant effekt. Som pricken över i rullade min stol iväg när jag nös.
Frida som inte vet vad sympati betyder och ännu mindre vet hur man använder det tyckte jag var äcklig.

Idag är hostan lindrigare men febern rider min kropp (eller töltar snarare men jag är känslig) och jag skall ägna denna dag åt att tycka synd om mig själv.