Ploga julen ut

Då är första riktiga plognatten avklarad. Vi har ju varit ute en gång tidigare, men då tappade jag en ganska viktig del på traktorn och fick nöja mej med skyffel och skuffare.

Nu gick det bättre även om det var misstänkt halt. Orimligt halt skulle man kunna säga. Minsta backe eller lutning (eller motvind) så slirade det hejdlöst och åktes sidlänges och jag vet inte vad. Det skulle visa sej att 4 hjuls driften var urkopplad, som den är på sommaren, men när det var åtgärdat så gick det betydligt bättre.

Vi började klockan noll och var färdiga till sju och sen var det bara att sjasa barnen till skolan innan jag stupade i säng för två timmar välbehövlig sömn innan dagens radiosändningar tog sin början.

Hur det går? Det är för tidigt att säga, men allting tyder på succé.

Lite jobb å så

Jag rensade ett avlopp idag. Det gick bra, men precis som alltid när jag försöker göra något praktiskt arbete så gick det inte så där snabbt och smidigt som det kan förväntas göra när en man ägnar sej år vvs.

Det var dock bara en packning som saknades så det var en relativt liten motgång.

Tanten som bor där är av sydostaseatisk börd och ganska rolig att hjälpa. Hon pratar bra fullt begriplig svenska men rätt snabb och man måste verkligen lyssna på vad hon säger för att hänga med. Hittils har det inte varit några problem och vi får hoppas att det håller i sej.

Hjulefrid

Årets första snöröjning gick av stapeln i söndags, så mycket plogande blev det dock inte för mej då min lilla traktor råkade ut för ett litet haveri och genast fick uppsöka verkstad. Själv fick jag fortsätta plogarrundan runt beväpnad med spade och min ohängde snutunge till bror.

Till lunch åt vi panini från Select som var så varm att ord som brinnande inferno och vulkanisk hetta användes.

Julklapparna har jag inte ägnat en tanke på ännu. De senaste åren har inhandlandet gått så snabbt och lätt att jag nästan varit lite besviken när det var klart. Det kan hända att det beror på att jag inte längre behöver handla åt 22 personer (som är toppnoteringen) utan ligger nere på ca.15 st varav flera vill ha samma sak alla år (läs: 1 påse Twist till morfar). Kanske till helgen att det är dags att engagera sej.

Hull och hår

Efter en måndag med 9.5 timmar radiosändning (igen) tänkte jag att det är bäst att bege sig till Södersunda för att se om Connys All står kvar. Det gjorde det mot alla odds (eller är jag inte så viktig som jag föreställer mej?).

Jag och Henke gav oss iväg för att kolla huruvida lamporna i våra sköte-hus lyser och det gjorde dom nästan alla.

När det var gjort var det stopp i ett avlopp och eftersom jag är min fars son så tog jag mej an problemet med hull och hår (bokstavligt talat!). Jag har ärligt talat aldrig sett ett vattenlås som var så igensatt med äckel päckel, men förklaringen var inte dålig hygien hos de boende utan att bykmaskinen varit kopplad dit och dom skräpar alltid ner.

Även duschavloppet behövde rensas och sånt får mej allting att känna mej lite extra smutsig och bara för att det skulle bli en komplett avloppsdag så tappade jag ner packningen till vattenlåset i toaletten.

Dagens dag

Igår blev äntligen min nya parkering färdig. Inte för att den tog så väldigt länge att göra, men jag har tänkt på den i snart 10 år.
Egentligen gick det helt smärtfritt, mycket tack vare att Ia höll i krattan och jag åkte hjullastare.

Förutom det så klippte vi lite häckar och blåste runt lite kottar idag på jobbet Henke och jag. Vi hann med allt som vår stränga chef ville att vi skulle hinna med, duktiga pojkar!

På jobbet fick vi chans att spela "Frida ringer jingeln" vilket är höjdpunkten på varje arbetsdag. God tvåa kom Scout som tittade in för att beundra radioproffsen (jag och Boutros) och på tredje plats hittar vi Rockmixx-Janne som kom och pratade musik ett par timmar vilket alltid är trevligt.

Nu återstår bara att träna fotboll och författa en "Veckans Ryska Delrepublik" så får jag gå och lägga mej sen.

Och annat

Förutom oförtjänta tecken på att jag försummar min personliga hygien, vilket jag bestrider, så har jag ett frisyr bekymmer.

Håret är nu så långt att det inte går att ordna i en vettig frisyr. Det är också för kort för att det skall kunna samlas i en liten svans. Diadem betraktar jag som en styggelse hos män.

För övrigt har vi ägnat stora delar av helgen åt att städa utan att det för den delen syns speciellt mycket. Detta kan bero på två olika saker.
Det ena, som drabbade min farmor, är att det är så rent och fint när man börjar så man inte ser skillnad efteråt.
Den andra, något troligare, är att det är så fruktansvärt mycket grejer och saker och leksaker och kläder och AAAARRRGH!!!!!! tja allt möjligt så att man måste städa jätte jätte mycket för att det skall bli klart helt enkelt.

Jag vill inte säga åt vilket håll jag lutar.

Något som inte lutar är de två skyltarna jag och Henke satt upp idag. Spikraka och jättefina. Duktiga fastighetsskötare dom där!

Frida sommarjobbar i radion och det resulterar i,  förutom spontana mikrofon avstängningar och fågelfrön överallt, i att man måste förse henne med mat för att hon inte kan ta vara på sej själv. När hon väl fått mat spinner hon förnöjt och rullar ihop sej till en boll och somnar under mixerbordet

Nästan måndag

Då var det måndag igen och måndagarna har ju en tendens att vara lite sega att komma igång på, så även denna ty det är redan tisdag. Henke har jobbat med mej på Conny´s All och det är bra för då får han göra dom sakerna jag inte vill göra. Får se hur länge det varar.

Min hals ställer till en del bekymmer. Den är så öm, så öm av alla onämnbarheter jag hostar upp och mitt när man skall prata blir man huggen i halsen så man tror man skall börja gråta. Detta undviks bäst genom att tala med en låg stämma som inte riktigt påminner om den glada tra-la-la stämma jag brukar använda.

Vi har fått belysning i badrumsskåpet på övervåningen så nu kan man kanske raka sej ordentligt. På toaletten där nere sitter lampan på ena sidan av handfatet vilket gör att bara halva ansiktet lyses upp, vilket i sin tur innebär att man bara kan vara säker på att ena sidan blev bra rakat.

Ännu en misslyckad rakning pga bristfällig belysning.

Mest jobb faktiskt

Det har helt plötsligt gått och blivit lite körigt. Jag brukar se till att leva mitt liv med mycket fritid fylld av ingenting särskillt, men förra veckan har inte följt det exemplet.

Låg en smula efter med gräsklipparjobbandet i fredags så jag jobbade kväll där. I lördags jobbade jag med röjsåg bakom Onninen och skapade där ett kalhygge innan jag åkte och hjälpte min faster att flytta tillbaks till det hus hon flyttade ifrån för ett halvår sen.

I söndags var det upp tidigt för att åka till Sverige och spela fotboll.

Och nu är det måndag igen...

Post traumatiskt regn

Började dagen med en släng av "post regn stress". Eftersom det regnade igår blev inget gräs klippt och då det hotade att börja regna igen i morse så såg jag till att lägga på en extra rem för att hinna med. Nu blev det inget regn men det var bara bra för jag fick jättemycket gjort när jag redan var upp i varv. Fick t om beröm av chefen, utmärkelsen "månadens anställd" har jag som i en liten ask.

På radion var allt under kontroll och jag har nu manövrerat programmet "Fotbollsfredag" till torsdagen och därmed flyttas "veckans ryska delrepublik" till fredagen istället och det passar ju bra för den är ju riktigt fredags festlig.

Del ett gräs

Några besvärliga gräsmattor hade jag att brottas med idag. Den första är den största som vi har, så när som på en, men den var ett dera relativt nyklippt eller så växer den int så det blev lätt.

Den andra är egentligen inte så farlig men där bor en nitisk tant som inte har samma syn på saker och ting som t ex mej.

Den tredje var ny så den visste jag inte så mycket om. Det visade sej att den var relativt lätt för utom några rejäla diken som fick njuren att skumpa ur led om man inte saktade ner ordentligt.

När den var klar och jag precis skulle hinna ta en gräsmatta till innan det var radio dags så hörde den nitiska tanten av sej och var inte helt nöjd med hur jag trimmat runt hennes buske och vid baksidan.

Så jag åkte dit och letade efter glömda strån och hittade några plus några brännässlor och lite annat visset som jag tog bort. 

Sååå.... Tröööött

Jag hade tur i oturen att Artell fråga om ja kunde jobba en stund på lördagen. Otur för jag tycker om att vara ledig, tur för att takläggaren hade haft ett brainstormar möte med sej själv för att komma på roliga saker han och jag kunde göra tillsammans. Det blir aldrig riktigt bra.

Nu blev det 2 timmar grussopning i stället och en sväng med barnen till Gottby. 

Efteråt åkte vi och handlade mat och sedan tittade vi in i Maxinge då jag inte sett hela tidigare. När vi gick förbi Lekplaneten dök ett gammalt vagt löfte upp om att barnen blivit lovade leksaker för nåt städjobb dom (tydligen) gjort.

Begränsad budget i en leksaksbutik med tre barn betyder timmar av vändande och vridande på var sak för att vara säker på att få ut maximalt av inköpet.

Nu är jag äntligen hemma och har i lugn och ro upptäckt att jag köpt fel middag. Jag vill inte äta det jag köpt så nu lägger jag mej på soffan och tjurar.

En måndag

Jag brukar ha lite halvtaskigt med tid att införskaffa och äta min lunch i lugn och ro mellan mina arbeten, men idag hade jag lite extra tid. När jag kom till Maxinge för att införskaffa lunchen insåg jag att jag lämnat plånbok och kortet i jobbilen i Södersunda. Sen hade jag ingen extra tid kvar.

Jag såg en liten röd Fiesta med ögonfransar. Kan vara bland de bättre stylingar jag sett på en bil.

Var in till Claes Ohlson för att köpa iPad grejer. Måste gå ut efter 5 min pga av överexponering av 2000-tal. Geigert mätaren knastrade som besatt.

Glömde dricka socker första timman av sändning. Somnade nästan. Oförlåtligt misstag.

Vrooooom!!!!!!

Efter att min hemmafru gick bort i en tragisk fått-jobb olycka hamnade hushållet och barnen på mej. Det här har haft en negativ effekt på min Boutros-tid. Den tiden som jag ägnade åt b la fotbolls tittande, musik lyssnande och blogg skrivande.

Tiden rusar ifrån mej medan jag rusar runt och hämtar barn efter jobbet, hämtar barn från ridning, lagar mat åt barn jag hämtat hem och sedan skjutsar bort barn till ställen dom ska till.
Nu har detta bra pågått i tre dagar så det skall väl normalisera sej en smula men allting har gått så fort så att jag var så säker på att det var tisdag idag att t om Micke blev osäker när jag i sändning med bestämdhet hävdade att så var fallet.

Nu har jag ett barnkalas att åka på, min lillebror fyller 19. Ta-ta!

Hemligheten till en lyckad arbetsdag

Jag tror jag har kommit på nyckeln till att vara pigg och inspirerad en hel arbetsdag utan minsta dipp.
Jag somnade på soffan runt sjusnåret och vaknade inte förrens nästa morgon kl:7. Det är sällan man stiger upp med ett litet tjoho en timme tidigare än man behöver på en arbetsdag. 12 timmars sömn är da shit!

Fotbollen hade det tydligen ingen positiv effekt på, det var inte mycket som ville fungera och som oftast var bastun efteråt höjdpunkten.

Men åter till arbetet skotta grus går jätte bra med 12 timmars sömn i ryggen men också tävlingar i radio. Ja tycker jag hade kommit på den fiffigaste av frågor till IFK biljetterna, nämligen: Vilka städer kommer RoPs och JJK från och vilken av dessa ligger längst österut? Nu visade den sej inte vara riktigt lika fiffig som jag trodde då den allmänna uppfattningen är den korrekta, att Jyväskyllä är längre österut, men det inte många vet är att det bara är en distansminut som skiljer (1852 meter om du inte förstod) och då blev ju den första gissningen korrekt och ingen förstod min förträfflighet.

50 nyanser av glada färger

Idag har det varit finare väder och där med har allting blivit lite piggare. Inte imorse när jag vaknade dock vilket är lite konstigt för jag hade bara bra drömmar och efter en sådan ynnest brukar jag vara riktigt pigg, men det kan ju ha att göra med att jag hade Vidars knä gnissandes mot ryggraden sista timmen innan jag vaknade förstås.

Sandskottning är vårens melodi vad gäller fastighetsskötsel och gruskornen har yrt vida omkring i mitt solinspirerade arbete.

Radiobiten var även den bra förutom att nån inte köpt socker som nån lovat och sedan skyller på nån annan. Det kom in en Alexander med en skiva, det kom in två fotbollskillar och presenterade sig som SIFFK (dom borde skaffa en egen identitet pojkarna) och jag kan konstatera att det här är enda stället jag kan hamna i överläge mot unga vältränade fotbollspojkar och till sist fick jag in en önskan på Paul Anka vilket helt säkert inte hänt under mina 6 (ish) år på radion.

Bra dag kort och gott.

50 Nyanser av grått

Igår kan ha varit den gråaste av dagar. Vädret var så intensivgrått och tyngande att det fick Schindlers list att framstå som en lättsam komedi.

Arbetandet gick segt och oinspirerat, åtminstone tills jag kom till radion där jag fick inte mindre än 17 önskningar på låtar. Jag vet inte när det senast hänt. Denna korta stund av lycka gick över då datorn också blev seg av det tråkiga vädret och jag fick ägna den bästa delen av en halvtimme för att starta musikprogrammet.

Tills fotbollsträningen hade det börjat regna vilket i sej är kul fotbollsväder men då brukar det vara varma sommarregn och inte kalla vår skurar, när jag sen måste ner i ett iskallt vattenkärr för att hämta bollen efter det första skottet var bristen på lycka komplett och jag dog inombords.

En för vägen

Vi blev klara med sandsopningen idag. Det finns lite högar med traktorbajs att sopa upp här och där men den mesta av sanden är i min hårbotten så det borde inte ta så länge.
När jag steg in i traktorn i  morse hostade jag och det tog tio minuter innan dammolnet lagt sej så jag kunde se ut. Det här är bland de smutsigare jobb jag gjort.

Imorgon skall jag spela fotboll, ha spelarmöte, äta pizza och bada bastu med laget. Jag har tvättat finskjortan men jag har inte strukit den så jag får inte ha slips ty det står klart och tydligt i Internationella Dankonventionen. Det får bli en tröja över och då blir jag bara hälften så snygg som jag har potential för. Sorgligt men sant.

Ossian fyller år imorgon också. Icke oansenliga 7. Han är som en halv fjortis fast dubbelt trevligare. Hoppas han tycker om LEGO annars kan det bli besvärligt imorgon bitti.

En dag på jobbet

Ännu en arbetsdag till ända. Grussopning står på agendan och det är egentligen ett rätt trevligt arbete, men det dammar nåt så infernaliskt. Man känner sig som han där figuren i Snobben som dammar så där rysligt när han rör sig (till vardags känner jag mig som Lort-Arthur i Hagbard)

Här är jag på mitt dagjobb

Och här är jag på väg in till Steel fm. Dan har låtit skägget växa och Mia har en ny vår hatt.

Väl på Steel fm så var det inte alls speciellt smutsigt. Önskelåtar levererades nästan undantagslöst och Roine hade bullar med sig. Det är ett gammal sanning att Roines bak smakar utsökt och ingen blev besviken den här gången heller. Eva hade med sig mina skor från senaste festen och därmed slutade en nästan en månad lång efterfest för dom två (skorna alltså, Eva har slutat festa för länge sedan). Jag pratade lite med en reklamröst jag inte pratat med och hon heter nästan Trotskij så hon står alltid i min plusbok.

De e knas

Igår låg jag lite extra i sängen för jag hade en gnagande känsla av att snön skulle ställa till det för mitt dagjobbande. Inga signaler fick jag som bekräftade min misstanke förrän efter att jag kommit till stan. Då blev arbetande inställt. Eftersom jag var ledig från radion tyckte jag det var bäst för mina kolleger att jag knallade in och visade mig så att abstinensen inte skulle bli alldeles för svår.

Jag passade på att göra lite nytta här och där i hemmet (läs inget som syns ty sådan är punktstädningen)

När jag skulle skjutsa Ossian på träning så fick jag en liten känsla av deja vu. Ia hade tagit BMWn till stan och också tagit med sig nycklarna till Peugeoten. Nu har ju jag bilar så det räcker men då Chevan är vinteruppställd, Opeln och Fiestan inte är besiktigade så ansåg jag det säkrast att låta Ossian bli en smula sen till träningen i väntan på att Ia skulle hinna hem.

I övrigt

Jag tränade fotboll för första gången på en vecka, det gick bra. Jag har oroat mig en smula för att jag inte haft den rätta undertryckta vreden när jag spelat på senare tid (det som brukar kallas "glöd"), men jag känner nu att jag är den på spåren. Inte så som att jag håller på att bli arg igen, även om det hade varit trevligt, utan snarare som om jag kanske hittar en artificiell glöd, lite som en sån där glödlampa som brinner så att det ser ut som en låga.

Radion är trevligt. Det blir lite ensamt att sända själv bara. Speciellt dom dagar vi inte har tävlingar och ingen önskar några låtar. Kanske borde jag återuppväcka min all time favourite programpunkt veckans ryska delrepublik? Eller hitta på nåt annat.

Fastighetsskötseln har också startat igen efter ett par veckors ledigt. Lite mjukstart (det har varit en hårdare påsk för somliga än för andra) med brandsläckarmontering, brandsyn och sånt. Imorgon börjar vi sopa grus.