Arbetsveckan startar sent

Jag misstänker att min kropp börjar ruttna. När jag anländer till radion luktar jag som en blomma. När jag lämnar radion luktar jag som komposten där den fina blomjorden kommer ifrån. Mycket besvärande (för Mia)

Jag var ju ledig igår på grund av att det regnade så hiskeligt, men idag var det dags att arbeta igen. Jag och Artell "flyttstädade" en trädgård, dvs vi snoffsade upp den en smula inför försäljning. Det blev mycket bra.

Sen skulle han förevisa sin nya skylift. Det blev inget bra. Efter en halvtimmes svärande över att den inte startade visade det sig att hans kompanjon Glenn hade tagit fel nyckel. När den rätta nyckeln dök upp funkade den hur fint som helst.

Radioarbetet flöt på nästan utan incidenter, bortsett från doften, men när vi skulle gå igenom Dinos Rockmixx hade Micke tappat bort pappret med facit. Framåt fyra snåret blev jag hungrig och Mia skvallrade om gömda godisar i frysen, nu var dom fortfarande inte så goda så jag åt bara fem, men dom stillade den värsta hungern, jag klarade mej undan svältdöden och jag kunde ta mig hem och laga omelett..

T-t-t-telephone

Jag skulle ringa Ia från butiken idag, lagom tills signalerna gick fram kände jag en nysning komma rullande. Efter som jag inte ville börja samtalet med att skriknysa henne i örat kvävde jag den. Då slog det lock i telefonörat så jag inte hörde ett ord som hon sa.

Förutom den här incidenten har jag ont i halsen av all magsyra jag smygkräks upp pga min hosta. Det börjar faktiskt bli lite tröttsamt.

Takläggaren bevisade åter igen att han är ett ont geni genom att köra hjullastare utanför mitt sovrumsfönster före kl.6 imorse för att sedan, när jag givit upp sömnen och stigit upp, försvinna med nån påhittad ursäkt om att det var för blött när jag ändå var vaken.

Frida tittade in till radion idag och det är ju alltid trevligt. Inte minst för Mia som fick en bundsförvant i kampen mot mej och Dan. Sen blev det som vanligt en del googlande som, om nån någonsin kollar sidhistoriken, sätter mej i klistret. Idag var det inte Pippa Middletons rumpa men väl minimala stringtrosor och 45 kilos manliga genitalier.

Eftersom jag duschade igår kände jag mej ohälsosamt ren och gick genast i klinch med septiktanken när jag kom hem. Nu känns det mycket bättre!

Sovjet och sånt

Skulle fixa en balkongdörr i en lägenhet idag. Innevånaren var en gammal Sovjet. Oklart dock från vilken republik, jag vågade inte fråga. Folk har en tendens att inte tycka det är jätteroligt när jag fördjupar mej i deras ursprung har jag märkt.
Jag kommer att ha fler ärenden dit i framtiden.

Brottades en smula med en berberisbuske igen. Även om det inte gick lika illa som förra gången så kan jag inte med bästa vilja i världen påstå att jag vann.

Köpte ett varsitt Kinder ägg åt Dan och Mia eftersom någon av dom fyller år idag och någon annan en annan dag för nån vecka sen. Dan fick en stämpel med tassavtryck och med lite tur är hela stationen nertassad innan dagen är över.

De lösa kopplingarnas aveny

Den här dagen blev nästan Steel FM redan från start. Jag började min arbetsdag från Klinten alldeles mitt emot Martins hus och när det till yttermera visso stod en betongpump med tillhörande chaufför utanför huset stannade jag en stund och pratade med denne. Martin såg jag i och för sig inte men jag tycker det var nära nog.

Strax efteråt dök familjen Dan upp på varsin cykel och då kunde jag bocka av honom på min lista.

Jag körde traktor förbi det bostadsområde där Mia bor och det räknas också även om det är lite löst.

Och när vi nu är inne på lösa kopplingar så har jag druckit kaffe med Ålandstidningen framför mig och då får jag bocka av både Roine (lagar kaffe på sitt jobb) och Scout (lagar tidning på sitt).

Björn Lodin Band

Eftersom jag är så otroligt fiffig och spelar tråkig med Ia genom att aldrig hitta på nåt så fick jag det att låta som en födelsedagspresent när jag berättade att vi skulle titta på Björn Lodin på Arken igår. Ia när inte en som hakar upp sej på detaljer så hon sörplade i sej halva Salmiakki som förfest och gav sej sedan ut till staden för en redig bartömning. När vi omedelbart snubblar över den förryckta närpesiska kvinnan Mia så var saken biff och jag fick ägna resten av kvällen åt skadekontroll.

Men jag är inte heller den som klagar (jo men mer som en hobby och inte över sådana här saker)  och jag fick höra på Björn Lodin, som var ännu bättre än vad jag hoppats, träffa lite hårdrockande polare och annat löst folk.

Kul förövrigt när det är hårdrock vid dansgolvet. Alla hårdrockare fyller upp nattklubben bakifrån så att dansgolvet är tomt men man hör applåderna från mörkret och skymtar enstaka tunnhåriga pudelfrillor mellan varvet.

Oh lord...

Jo nämen såatt, jag lever.
Mot alla odds vill jag tillägga.

Ia, eller "Den finska spritsvampen" som hon är mera känd som, är lite sämre. Men till hennes försvar vill jag säga att hon drack en del vatten och jag tror inte hennes kropp klarar av det.

Nåväl. Skall man bara på en fest i året (det skall inte jag, men om jag bara skulle det) så är Kims födelsedagsfest alltid det bästa alternativet. Man börjar med en öl och att försöka reda ut hans släktförhållanden till alla gästerna och redan där känner man sig full kan jag säga.
Kasta in en dos galningar, vilket jag har en otäck känsla av att jag brukar räknas till i det sällskapet, och vips så har man helkväll från vilken man vaknar glad, med huvudvärk och yttepyttesmå blåmärken från närpesiska knytnävar på magen.

Och vad mer kan man egentligen begära från ett partaj?

Reunion

Eftersom Frida dök upp på radion idag (efter sitt besök hos barnläkaren) så känns det lite irrelevant att berätta att jag skumpat fram och tillbaks i en liten traktor så till den grad att jag bara kissar skum.

En kafferums konversation mellan mig, Martin, Dan, Mia och Frida böljar fram och åter mellan tonfiskens eventuella ätbarhet, historiska pungkulor som Dan har sett, annat om pungkulor som Martin vill tala om, gubbar som kissar på gatan som Dan och jag har sett (mitt på strandgränd gud bevars), Fridas eventuella pojkvänner och huruvida jag kunde klå upp dom i en fight och till sist hur det alltid sist och slutligen är Mias fel att det talas manliga genitalier.

Väl i studion blir det annat än pungkulor att tala om, även om örhänget som dök upp ur mina kalsonger kom på tal, min oförmåga att duscha, vilken sorts smuts jag hade på byxorna jag har, avskurna hälsenor, skjutna fruar, Fridas eldstrider med babysar i ghettot och liknande saker avhandlades där.

Imorgon blir det Boutros & Frida i radion igen mellan 16-18 stay tuned!


När jag bildgooglade "Boutros & Frida" fick jag fram den här bilden på min ena son

Halledudanes vilken lite godbit oj oj oj oj ooooj!

Men på frida fick jag fram dessa tre

Kan jag månne gjort narr av henne i någon tidigare blogg? Nej knappast. Inte jag inte.

Extra insatt

Så! Innan jag går in i sändning brukar jag se till att komma i god tid för att få en trevlig pratstund oss vuxna på stationen emellan. Det går till ungefär så här.

Jag berättar om dagens lampbytarrunda på fastighetsskötar jobbet.
-Hämta stege, vecklar ut den, klättrar upp i stolpe, fattar inte hur man får fram lampan, klättrar ner, klättrar upp i nästa stolpe, samma procedur, skickar upp den höjdrädda chefen, han kissar ner sig men listar ut hur man skall göra. Jag klättrar upp igen, gör som man skall göra, får loss kupan, tippar 2 kg snö innanför kragen, (här börjar jag låta arg i min historia) konstaterar att vi inte har rätt lampa, klättrar ner, åker till lamp butiken, dom har inte heller rätt sort, åker på kaffe, ringer elektriker, han fixar lampor, vi åker dit, får lampor, åker till stolpen, klättrar upp tar av kupa igen, tippar 2 kg snö innanför kragen igen, byter lampa, jobbet utfört, halva dagen avverkad. *flåsar ilsket*

Dan berättar om sin hockey.
När jag inte tränar så är jag så jäkla dålig på att ta emot pucken med handen. Ettdera träffar den tummen eller så träffar den pekfingret. Jag har ingen känsel i pekfingret idag, undrar om det är normalt?

Mia och jag diskuterar konsten att supa nån snygg. Kvinnor behöver ju bara bjuda på sprit så blir dom snygga, för att dom bjuder alltså och sen så blir dom ju snygga när man dricker spriten dom bjöd på också. För karlar är det ju svårare för då måst man ju bjuda på så mycket sprit att fotlederna tappar bärningen och då lär man ju få kräk på foten på väg hem och en våldtäcktsanmälan säkert som ett brev på posten dagen efter.

Enter Martin (tänk typ Björn Gustavsson röst)

Vet ni! Docka det betyder ju att man för ihop penisarna med varandra. Men nu, nu var det två killar som hade gjort det och när dom trädde förhudarna ovanpå varandras så trassla dom in sej så dom inte kom loss. Det tog säkert en vecka innan dom kom loss för dom våga inte gå till doktorn så det var först när dom blev anmälda saknade som det uppdagades!

Cue silence