En onsdag i mängden

Jag fick en extra radiodag idag för Roine måste hem för att förnya sitt visum eller nåt. Om jag förstod hans facebookstatus rätt så hade han slut på paljettklänningar och strutsboór och skulle över och bunkra, men jag har svårt att tro att alla kunde vara utnötta redan.

Lyssnarna betedde sig dock lite underligt med önskningar på Barbie girl, Lars-Kristerz, Harlem Shake och vad det nu var. Kan det vara så att Måndagar, tisdagar och onsdagar har en helt annan musikprofil än torsdagar och fredagar?

För övrigt har jag ägnat ett visst intresse för nyhetssändningarna.
Borde man inte vara storfavorit i det Kenyanska valet om man heter Kenya(tta)?
Är premiärministern i Kenya från Estland? Namnuttalet Reilu Odinga tyder på det.

Nu när Hugo Chaves är död och Fidel Castro är otillräcknerlig finns det liksom inga charmiga diktatorer kvar. Kim Jong-Un göre sig icke besvär.

Firmafest

Vi hade firmafest med Steel FM förra helgen. Båttur klockan 8 på morgonen och hemfärd på kvällen.

Vis av erfarenhet tackade jag nej till Jäger före kl.10 och drack dessutom med motta resten av dagen.
Trots att jag borde varit vis av erfarenhet lyckades vi ändå styra upp ett band, ett fotbollslag och två nya program (och en radiokanal).
Jag var sämre på bowling än jag någonsin varit, vilket är oturligt när man tävlar.
Jag har aldrig råkat ut för så dåligt kött som det som serverades på Eckerö Linjen på väg hem.
Jag borde ha lärt mig att Fidel Castor skall drickas med måtta.
Jag borde överlag lära mig dricka med måtta.
Frida kroknade innan mig och for hem.
Det gjorde alla andra också.