En hjälte, en mustasch och en bandyboll

Eftersom jag är en hjältemodig välgörare av sällan skådat slag räddade jag igår min lillasyster undan ett ovisst öde. Hon hade nämligen åkte på jobb beväpnad med en konservburk kikärter till lunch. Likt den superhjälte jag är åkte jag förbi och donerade en av mina Världens godaste smörgås™ Frida överlevde och jag tillbringa kvällen med att längta efter min smörgås.


Min mustasch fick stryka på foten igår ty den gjorde det förbjudna. Jag skulle avnjuta årets första fastlagsbulle och den lade beslag på all grädde. Mycket kan jag tåla men där går banne mej gränsen!


Jag blev kallad "modig som en bandyboll" idag vilket var ett fantastiskt roligt uttryck. Lite osäker på åt vilket håll på "modig skalan" det är visserligen, men jag är säker på att det beskriver min personlighet på ett utmärkt sätt.

Sottunga

En litet förtidigad Sottunga körning åkte jag på igår. Tidigareläggningen resulterade i att det inte fanns mycket att hämta i den kommun som troligen producerar minst återvinningsbart material i hela Finland.

Lite fick jag med mig och jag funderade på om jag skulle göra extra skottning av snön men konstaterade att dom gamla gummor och gubbor som inte kan klättra i den lilla snön som fanns i stationen skulle inte ha en chans att ta sig till stationen när vägarna är så hala som dom nu är.

Då min syster ny emigrerat fanns det inga utsikter att serveras plättar med nötter och sirap men som tur var jobbade hennes man kvar veckan ut och kunde servera en utsökt capuccino tillagade i deras minimalistiskt inredda kök.

Allt höll på att sluta i katastrof då jag glömde mina smörgåsar kvar på bordet när jag åkte, men efter ett tårdrypande sms förbarmade sig den godhjärtade Figge över mig och levererade smörgåsarna till hamnen och jag slapp svälta.

Räddad undan ett ovisst öde (nu vet den att den blev uppäten)