Radio Maraton FM

Kör en maraton sändning idag. Micke som brukar sända Dagspasset är nämligen sjuk så jag fick (tjatade mej till att) rycka in idag. 07:30 till 17:00 kändes som en snudd på övermäktig uppgift men nu har jag tagit mej ända fram till Mellanpasset och enerinivån ligger alltjämnt på topp!

Igår städade jag ur ett förråd till en lägenhet som blev otömd efter att hyresgästen tydligen blivit vräkt och lämnat allt vind för våg (varpå allt stuvats in i förådet och i sin tur lämnats vind för våg av hyresvärden), ganska kul jobb om man som jag tycker om att snoka.

Imorgon blir en lugn och trevlig dag med inslag av barnkalas men i övrigt uppehåll.

På söndag skall jag eventuellt med Lemlands IF och bidra med min enorma fotbollskunskap för att vi skall spracka Thias vinstfria svit som nu borde överträffa självaste Dean Saunders.

Allt som allt är du bara ett tegel i väggen

Så var ännu en arbetsvecka över. Den började med att Dan var groteskt ful och slutade med att han utstrålade en rå sexighet.

Min gick från att jag hostade så jag spydde till att jag inte gjorde det men lät som en hes kråka istället.

Frågan är vad som är att föredra? Dans berg och dal bana eller min lågenergilamps tillvaro.

Fotbollsfredag var det på radion. Kamals mick fungerade inte och han avslöjade svaret i vår tävling, vilket jag lustigt nog faktisk räknat med, men det löste sej genom att han och Thias myste ihop sej vid samma mikrofon.

Thias vann den outtalade skönhetstävlingen. Med sin pojkaktiga charm slog han min oordnade frisyr med lite för yvigt skägg med hästlängder och Kamal med för dagen Ken-docke-frisyr med längden av ett litet åsneföl.

Frida tittade in i studion igen. Denna gång utan sitt entourage. Igår fixade hon instagram åt mej och idag piffade hon till lite där inne. Detta innebär att hon, hennes tama hipster och hennes gubbvän ser ut som 1000 dollar medan jag ser ut som nånting gammalt och surt som katten myst med i 1000 år.
(jag hade gärna presenterat bildbevis men hör och häpna jag lyckades inte!)

Ett pyttelitet entourage dök faktiskt upp i studion en stund, men det var mest för att få en fristad från all paparazzi som besvärade henne.

Till sist då så ringde Salle och undrade om jag trots allt inte var frisk nog för att spela fotboll på söndag och det tyckte jag nog att jag var så nu har jag räddat helgen för mina lagkamrater.

Fotbollsfredag

Det var premiär för Fotbollsfredag idag i radion. Jag kallade in herrar experter Thias och Kamal. Kamal var så nervös så han kissade fyra gånger innan sändning (ingen i byxorna) och hade ett tolv sidors manus med sej, han klarade sej riktigt bra. Thias körde på naturbegåvning och jag på rutin.

AIK tröjorna fick vara med för att hedra Ivan Turina och sen körde vi igenom Åländsk fotboll, där jag höll på att glömma JIK som jag representerade i 15 år eller så, Champions League fotboll, Serie A och La Liga, så att Kamal skulle få glänsa och lite lite Premier League och Championship så att Thias och jag skulle få vara med. Kort sammanfattat var intro jingeln det bästa med programmet.

Bilder på förövarna. Kamal har lagt upp dom kan man se då bara han är fixad i efterhand med filter.

Fredagen i korthet (och lite torsdag. Eller lite och lite, hälften)

I torsdags hade vi äntligen kommit igång med sandsopningen. Vi hade fått sopaggregatet på traktorn och traktorn till stan. Praktiskt taget samma sekund sop sopborstarna rörde marken ringde Dan.
Micke hade blivit sjuk och det behövdes nån att sända på radion. Nu brukar jag göra allt som står i min makt för att sända radio men denna gång kunde jag inte beveka mitt samvete och smita redan vid 9.

Men jag skippade lunchen och anlände kl:11 så jag fick några plustimmar i etern. Lyckan över detta grumlades något när det visade sig att det var magsjukan som tagit min företrädare. Jag kunde känna bacillerna krypa omkring med ett otäckt hånflin.

På fredagen blev det en heldag med radiopratande. Först Dagspasset och sedan en timme av Mellanpasset så att Roine skulle hinna fixa håret innan han kom från ett jobb till ett annat.

Avslutade dagen med fotbollsträning som gick bra. Har lite ont på hälen men efter att tränaren skrämt upp mej och sagt att det är hälsporre som sedan dementerats av Thias (som jag väljer att tro på) så kände jag mej lite friskare igen. Mitt lag vann så ni vet.

Här jag vandrar i dödsskuggans dal

Spelade match igår igen, det var den andra matchen på två dagar och nu är min kropp förbrukad. Förmodligen för alltid.
Det gick bra i båda matcherna, speciellt mot IFK Gubbar +60 laget kunde vi dominera, men även mot betydligt yngre Eckerö hade vi kontroll över matchen och det var skönt efter att ha mött idel raska pojkar i de tidigare matcherna denna vinter.

Jag gav Thias en bok om Cantona som jag hade liggande skräpandes (och som förmodligen hade åkt till nån loppis i bästa fall annars) och han blev så till sig så att det inte bara blev en lätt homo-erotisk stämning i baksätet utan även så han knappt kunde ta emot gåvan ty den var av sådana grandiosa mått.

Om jag lever till kvällen skall jag se på Finland-Luxemburg i fotboll. Fast det är väl hugget som stucket vilket som är att föredra.

En bild tagen på när jag skuttade ur sängen denna morgon

Hej vad det går

Blev ganska fullt upp igår, inte så att jag skulle kalla det hektiskt precis men vi måste betänka att i ett liv där jag kanske gör någonting under en hel dag så var detta något helt annat.

Vaknade relativt tidigt men av någon orsak rusade klockan fram till 12 då jag begav mig till stan för att äta lunch innan radion. Det blev pizza trots att jag inte var särskilt sugen.

Radion var inga större bekymmer, inte en enda önskelåt under tre timmar. En felringning dock.
Jag stannade kvar och höll Dan sällskap en timme efter sändning så han inte skulle känna sig så ensam.

Åkte till Gottby sov den rättfärdiges tupplur, hon hade vaktat barnbarn nämligen.

Hämtade Thias innan träning, tränade och lyckades faktiskt, efter en felpassande start, uträtta något vettigt för första gången i vinter tror jag.

När jag skjutsat hem Thias hämtade jag Ida som hade varit ute och ränt lite och kom hem lagom till fotbollen på tv.

Den var något mirakelaktigt då Finland lyckades ta en poäng av Spanien! Till yttermera visso kvitterade dom Spaniens ledningsmål. Två helt osannolika händelser i sig men tillsammans blev det "Finland vinner Eurovisionen stort"

Finland använde ett lågt och lite skrämmande försvar mot Spanien

Action som bara den

Igår var en rakt igenom spännande dag.

Den började redan från första stund (för Frida inte för mig för jag vaknar oftast en god stund innan sändning) då dörren till Steel skrapan inte ville låsa upp sig. Detta har hänt mig några gånger förr men då har jag varit på insidan, nu var vi dessvärre på utsidan.
Efter att jag ringt fyra samtal utan tillfredsställande svar och Frida minst två med samma resultat fick vi tag på Veckan Steelfm Hjälte™ Thias som lovade släppa allt han hade för händerna (hoppas lilla Helmi har återhämtat sig) och komma till vår undsättning.
Klockan var då 10:53. Klockan 11:02 började Lördagsöppet som om inget hade hänt och klockan 14:00 avslutade vi ett program som hållit högsta kvalitet.

Sen var det rusning igen!
Fulla spjäll till Gottby, kasta in barn i bilen, racerfart till Bengtsböle för att spela fotboll och när jag svängde in på parkeringen hörde jag domaren blåsa igång matchen. Klockan 14:35.

När jag långt senare på kvällen gick ut ur huset hörde jag någon ropa "hej Boutros" från busshållsplatsen. Detta var min gamle lagkamrat Sami vars bil hade börjat ryka. Det visade sig att bromsen fastnat på ena däcket och navkapseln i plast hade börjat smälta. Med min enorma erfarenhet av bilkrångel sade jag att detta var nog ingen fara det är bara att tuta och köra men han ringde för säkerhetsskull till sin bilmekanikerkompis som sade i stort sätt precis tvärtom.
Nåja mycket kan man säga men någon bilmekaniker är jag ju inte

Va? Nää det är nog ingen större fara. Kör lite försiktigt bara.