Idag besökta jag Skivbörsen för första gången på år och dar vilket ledde till ett två timmars botaniserande bland allehanda godbitar som Reeperbahn, Motown klassiker och andra godbitar.
Jag noterade ganska raskt att jag nu är så gammal så att jag blir irriterad över artister som skriver låttitlarna med klurig stil eller utan mellanslag eller annat otyg som t ex Manic Street Preachers "Ifwhiteamericatoldthetruthforonedayit'sworldwouldfallapart". Lätt irriterande.
Vidare är jag också så gammal att jag inte gärna böjer mig ner till lp lådorna som står på golvet, men det visste jag redan.
Jag märker även att jag gärna köper samlingsalbum så att jag inte behöver välja själv utan kan ha någon annan att säga det här är bra och så kan jag åka hem, lyssna och konstatera att, som i fallet Challe rekommenderar Weeping Willows, jo det här är bra eller, som när Göran rekommenderar Pere Ubu, att nej det här är inte bra och knappt musik.
Mina försök att få Patrik att rekommendera en av de två Crosby, Stills, Nash & Young skivorna (där Young bara var med på en) gick inget vidare då han kunde konstatera att han bara hört den ena och den mindes han inte hur den lät, men att den andra var vattenskadad och därmed gick för halva priset.
Valet föll på Young och jag blev inte besviken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar