Ååååh va roligt!

"Och humor från ledningsnivå har vi i överflöd" glömde dom tydligen skriva

Små steg mot livet

Det har tagit mig tills nu att återhämta mig från det näsliga nederlaget mot W.B.A i söndags, men nu har jag slutat gråta och börjat äta, sova och andas igen.

Träning i tisdags där den stora händelsen (bortsett från mina två mål) var när Kissen och Jolli skallade ihop. Jollis läpp blev bara skräp och det blev en ful fläskläpp, men det största problemet var nog att det hindrade honom från att snusa. Kissen slog sig i fontanelltrakten och fick då fläskhuve, en sällsynt åkomma som bland andra Forsman levt med flera år utan någon större fara, tvärtom blev Kissens prestationer flera klasser bättre efter smällen så något föll antagligen på rätt där inne.

På grund av manfall i arbetsbesättningen blev det inget kontorsarbete för mig idag. Jag och Conny skötte oss själva och jag har fått veta att MISE-Fredrik läser vår arbetsdagbok varför mina anteckningar och att "Conny latar sig" och "Conny ägnar sig åt självbefläckelse på toaletten" kommer öka drastiskt i framtiden.

På lördag skall jag på finmiddag. Det kan bli alkohol inblandat. Det kan bli krämpor på söndag.

Jämmer och elände

Den eländiga matchen mellan W.B.A och Wolves slutade 1-1. I 91 min gjorde de smutsrandiga sitt mål och vips fick vi ett resultat ingen var speciellt nöjd med.
Jag känner mig sjuk!
Jag har eldat huset till 30 grader Celsius för att stärka denna känsla.
1-1... I slutminuten...

Skivterapi

Efter att i en veckas tid lyssnat på Kings of Leon var jag som naturligt är svårt vemodig och lätt deprimerad.
Turligt nog hade jag bokat tid hos kuratorn "Skivbörsen".
För att redan igår kväll lätta upp sinnesstämningen lyssnade jag lite på Thin Lizzy´s Whiskey in the jar, när jag kom till jobbet läste jag Patrik Dahlbloms text om den nya Thin Lizzy coverplattan. Lägg därtill att Gary Moore gick bort för bara någon vecka sedan var det dömt att bli Thin Lizzy på skivbörsen.
Black Rose och Vagabonds of the western world blev skörden, The Cramps, The Flaming Sideburns, Hanoi Rocks, Lynyrd Skynyrd, Black Sabbath och Queen följde med av bara farten.
Ett litet minus dock att det inte blev en enda vinylskiva utan bara cd.

En bra väg till bättre hälsa

Tand lekar

Det tog en rejäl stund att komma igång idag. För det första tyckte Chevan att när den nu var hygglig och startade igår så skulle den inte behöva gå igenom samma pers idag (senare på kvällen fick jag gräva mig igenom fyra bilar och ett tunnland snö för att hitta laddaren och skarvsladden)

Ida skulle vara hos tandläkaren kl.10 (10:15 trodde tydligen tandläkaren) så jag hann inte göra något vettigt innan jag måste åka iväg. När jag kom tillbaka var det lunch.

Lagom till efter lunch hade jag en tandläkartid åt mig själv, den svåra sjukdomen "dental förträngning" som jag lidit av i två-tre år hade ebbat ut så pass att jag beställt tid till Kitty Andersson.

3 hål och två tappade fyllningar var resultatet vilket i ärlighetens namn inte är så illa för mig men Kitty var uppriktigt bekymrad. Nästan som om hon inte förstod att hon tjänar pengar på mina dåliga tänder.

Själv kände jag att mina dåliga tänder bara var en del av ett större problem

-22 C

Lagom till istiden som drabbat oss så tog oljan slut i huset. En månad tidigare än förväntat. Bilarna gnäller hemskt av att fungera i denna kyla och motoroljan i dunken jag skulle fylla på ur är som Heinze ketchup. Jag frös fast i ratten när jag körde på jobb och att öppna metallgrinden med metall låset för att komma in på jobbet skall vi inte tala om!
När jag väl kom på jobb ville inte jobbilen starta alls.
Var skall detta sluta?

Lagfest

En lyckad liten tillställning för IF Fram igår. Vi åkte till Larssons Vattensport Larsson för att se på fotboll. Alla var spända inför toppmötet Arsenal-Wolves. Larsson vill av naturliga skäl inte ha in oss i huset (och helst inte i möblerade rum) så han hade installerat tv ute i garagen där temperaturen låg något över den absoluta nollpunkten. Tyvärr hade han glömt att installera bilden så vi fick komma in i självaste storstugan och titta på matchen.

Efter fotbollen blev det pokerkväll där jag tydligt vill minnas att jag spelade skjortan av allihopa och det kan nog stämma för några pengar har jag inte sett röken av.

När vi tömt Västra Saltvik på allt drickbart skickade vi Forsman hem och i säng, tog Larsson under armen och åkte till stan. Här har jag ett tydligt minne av att jag skulle med de snälla pojkarna (Tysken och Danielsson) till någon oförarglig fest men som genom trolleri stod jag på dansgolvet som en glad citon och stuffade resten av kvällen. Mycket märkligt på min ära!

På dansgolvet i min snygga träningsjacka

Inga bestick ingen ström

När jag öppnade besticklådan  var den tom. En besticklåda blir aldrig tom! När man slarvat med disken tar gafflar och knivar slut, men denna gång var till och med barnbesticken slut, alla (100!) matskedarna var smutsiga, dessertskedarna var borta.
Detta får mig att undra om dom verkligen åt varma smörgåsar med matsked igår när jag var borta?


Tyvärr tog kamerabatteriet slut just som jag skulle föreviga den tomma besticklådan så vi får istället fundera över livets små mysterium. Som t ex:

Hur den fula lilla apan till vänster kunde bli en sån charmerande (och mjölig) liten gosse

Doktor Doktor ain´t no cure for the pain in my heart

Jag skulle åka till den av vårt jobb betalda läkare för att få ett intyg på att alla år av lösningsmedelssniffande på intet sätt skadat min sköra lekamen och att det bara är att fortsätta på samma sätt till döden skiljer oss åt men det blev inställt.
Doktorn var hemma med sjukt barn. Tog han då jobbet med sig hem eller borde han tvärtom tagit barnet med sig till jobbet? Borde inte en doktor som får sjuka barn få en anmärkning i nåt protokoll? Ungefär som om jag hade sorterat fel i en återvinningsstation?

Om det är någon som undrar hur det går med min vindstädning så är svaret JÄTTEBRA!

Allt detta har jag städat bort ur högen från vinden!

I mitt skafferi

Potatisarna brukar få groddar ibland, men det här!!??

IF FRAM - IFK U

Årets första fotbollsmatch är spelad och det blev stor succe!

IF Fram (dvs mitt lag) mötte IFK U (dvs hela Ålands U-lag) i Eckeröhallen (dvs EIK´s hall) i ÅM (dvs Åländska mästerskapen). Jag hade räknat med att U-laget skulle springa oss sönder och samman men då Barcelona är laget alla vill vara nöjde de sig med att passa bollen runt runt runt medan vi stod bredvid, stal bollen någon enstaka gång och gjorde ett par mål innan halvtid.

I andra halvlek (sade jag åt Lillie att jag ville ha ett gult kort innan slutsignalen om jag inte kunde fixa ett på eget hand) tog vi mer eller mindre över spelet och det behöll vi i stort sett hela matchen. 4-1 slutade matchen och Lillie glömde mitt gula kort vilket han bad om ursäkt för.

Matchens behållning var Forsman som bara kunde vända åt ett håll (pga av nån fiktiv skada) så jag fick svänga tillbaks honom var och varannan gång.

Project Mayhem

Idag påbörjades så äntligen Project Mayhem. Detta är dag ett. Siffran 1 delas upp med tre decimaler, en för varje gång jag tänkt börja.

Vad det handlar om?
Att städa vinden förstås!

En promille av vindens innehåll flyttat till vardagsrummet

Det verkade så enkelt

Jag slutade en timme tidigare än vanligt idag för att hinna uträtta några små ärenden.
Först åkte jag till Motorfordonsbyrån för att skyffla bilpapper (2 sålda, 2 köpta). Tyvärr har man ju aldrig alla papper med sig till det stället och denna gången var inget undantag. Lyckligtvis har dom just nu bara trevlig personal vilket gör det hela uthärdligt.

Väl färdig, alltså då jag fått reda på vilka ytterligare papper jag behöver, träffade jag UF-Kjell och då pratar man lätt bort en kvart man inte har.

Nästa stopp var Steel fm där jag skulle spela in en promo till Lördagsöppet (11-14) med Frida. Som vanligt krånglade Frida till allting men denna gång hade hon åtminstone manuset med sig. Bara hon lär sig säja "kanal" blir det nog folk av henne också.

Färdig här skulle jag bara göra lite smygreklam i radion för Lördagsöppet (11-14!!) och kunde då konstatera att klockan redan var 16:25 alltså 10 minuter innan jag skulle vara i Lemland. Inga sura miner blev det dock ty Lemlänningar tycker om att jobba över på fredagar.

När Amira var hämtad och påklädd som den näst sista i raden säger hon
-Skynda pappa så vi hinner till kalaset!
Här uppstår febril aktivitet inuti mitt huvud. Kalas? Vilket kalas? Vems kalas? Var är kalaset? Har jag köpt present? När är kalaset?

Det flesta frågor löste sig tillfredsställande, men de två som inte gjorde det var rätt viktiga. Kalaset började för en timme sedan och jag hittar inte till stället.
Så efter att jag ringt Vidars dagmamma och berättat att jag blir sen av ospecificerad anledning gav jag mej ut i skogar och berg i jakt på kalasplatser.
Lagom tills jag ville ge upp kom jag på den geniala idén att erbjuda Amira födelsedagsbarnets present som kompensation för mitt misslyckande. Det tyckte hon var ett utmärkt förslag. Ossian däremot tyckte det var ett oerhört orättvist förslag. Så jag lovade honom en liten present från KEA som kompensation och då var även han nöjd.
Men som en blixt från klar himmel visade det sig att jag hade ytterligare ett barn med på denna allt dyrare resa och detta barn ville ha en liten traktor.

Så nu är jag pank men får som plåster på såren titta hur mycket jag vill på Ossians monster(oljuds)truck med blinkande hjul.

Libertad o muerte

Frihet eller död på spanska! Som det gamla slagordet lyder (sista delen med "på spanska" är bara med i den svenska verisionen) brukar jag ibland tänka på särskilt besvärliga arbetsdagar. Nu har så slutligen en av oss råkat ut för det på riktigt (jag bortser helt från arbetsledaren som dog på riktigt, det var uteslutande tråkigt).

Nu har alltså en på jobbet sagt att -nu är det dags! och sagt upp sej. En spännande framtid väntar. 

-NYA GLASÖGON ELLER DÖDEN! Nä det är inte rätt... -FRIHET ELLER KONTAKTLINSER! Hmmm?

Nästan inget Kökar

Idag har jag varit till Kökar. Då får man en liten sovmorgon. Man får sova till precis den tid man måste väcka Ia för att hon skall hinna i tid till jobbet efter att ha skjutsat ett barn till dagvård. Jag skötte mig ganska bra, Ia lite mindre.

När jag ändå skulle få nöjet att lämna Ossian på dagis i dagsljus, passade jag på att ta med det brännbara avfallet (det ni vanliga dödliga kallar soporna). Då klockan i bilen knappt slagit halv nio gjorde jag mig ingen större brådska, båten gick ju trots allt 9:15. När jag sedan kastade ett hastigt öga på min egen klocka och den visade 8:54 blev det betydligt mera brådska.
In med den lille gossen i barnomsorgens trygga famn, kasta sig in i bilen och slira i väg till Långnäs i fulla spjäll.

Jag hann tack och lov i tid, jag hade ju trots allt lovat pappa en israpport från färden.
Den lyder: Mycket is fram till Överö, delvis öppet vatten mellan Föglö och Sottunga, is från Sottunga till Kökarsfjärden, is från Finnö mot Husö till oändligheten och vidare.

-Oj! Det står något i skyn! -Säkert ett gott omen.