Idag jobbade jag min sista dag på åpab. Den sista dagen hade jag egentligen redan jobbat men sedan hjälpte jag till med en Sottunga körning vilket blev den sista sista dagen och idag så åkte jag till Kökar för att instruera åpabs "nya jag" och där med blev detta den sista sista sista dagen och därmed den sista.
Kökar är normalt en lätt körning och inget fanns där som fick oss att tro något annat. Vår huvud uppgift var att lyfta på ett oljefat med kranen och jag tyckte detta var ett utmärkt tillfälle att lära Lill-Tim att köra kran.
Som vanligt på åpab har vi nya grejer så man vrider på strömbrytare a), släpper på nödstopp b) trycker in låsknapp c) samtidigt som man flyttar spak d) och e) en hundradels millimeter i rak sydlig riktning och så funkar allt fint.
Det var bara det att idag funkade det inte fint. Det första fatet gick rätt bra då vi bara behövde vänta i 2 tio minuters perioder medan kranen strejkade för att få på det. De andra två faten var betydligt krångligare. Först två tio minuters perioder för att få tag på fatet sedan två tiominutare för att få upp det i luften, två tio minutare för att få det över flaket och sedan... Ingenting! Alla dessa perioder görs under ett högljutt tjutande från kranen PIIP-PIIP-PIIP låter den medan man står brevid.
Så! Här står vi då i obygdernas obygd PIIP-PIIP-PIIP med ett oljefat hängandes i luften PIIP-PIIP-PIIP och ett stödben väl nedkört i marken PIIP-PIIP-PIIP och kommer ingenstans PIIP-PIIP-PIIP!
Dom korta sekunder kranen fungerar vill den inte sänka bommen vilket sätter mig i en något bekymmersam situation.
Till slut lyckas vi få fatet på plats och stödbenet upp och vi kommer båda säkert i land på fasta åland- Det var nära ögat den här gången!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar