När man jobbar i rediga kängor så slits strumporna mer än vanligt, detta innebär att jag har skilda strumpor för jobb. Där har nästan alla par en trasig socka. På senare tid har jag kommit på att det spelar ingen roll om man har olika färg på strumporna i min bransch. Detta har visat sig vara ett monumentalt feltänk.
Redan första kranbytet inne hos nåt tant-troll så står man där med olika strumpor och känner sig som kusinen från landet (eller hans syster och flickvän). Det blev inte bättre på den första av Ossians träning jag var jobbklädd och alla dom andra föräldrarna konstaterade att seder och bruk är lite annorlunda i Jomala tydligen. Här någonstans borde jag ha lärt mej, men icke. Även nästa kranbyte var det samma sak och då var förmågan att klä sig rätt i strumpor borta. Nästa gång hade jag nämligen tagit likadana strumpor men när jag tog av mig skorna offentligt var den ena svart och den andra hade magiskt blivit blå. Eller som igår när jag har likadana strumpor (nu civilklädd) och när jag kommer till träningen är hela hälen framme. Ui muerte!
Det är bara att vänta på sommaren så jag kan ikläda mig mina trendiga crocks från Sparhallen och inga strumpor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar