Påskbrasa

När det är påsk bör något brännas och i brist på häxor fick min storasyster duga.

Det blev alltså påskbrasa i Sund (ni vet bortom bron, bortom chipsfabriken och t om bortom slottet!). Där fanns ris och kvistar att bränna i precis lagom mängd så att man blev lagom hungrig till påskmiddagen av vilken man blev precis lagom mätt men alldeles alldeles för trött.

En unge somnade medan vi var där, ytterligare tre somnade i bilen på väg hem, Ia somnade omedelbums när vi kom hem och själv tog jag en liten lite tuppis som var så där lagom lång för att jag skulle missa båda målen i 1:a halvlek av Man C-New (sen gick jag på toaletten och missade det tredje, det fjärde gjordes medan jag satt och skrev men då fick jag åtminstone se reprisen. Det går bra det här).

Huset luktar så där trevligt brandrök nu. Jag hoppas det är kläderna och inte en källarbrand.

En trevlig Fredag

Vi hade lite städning igår. Så nu har jag äntligen fått igång min gamla stationära dator, fast jag måste öppna och dammsuga den innan jag vågade starta.

Medan jag jag gjorde det ringde Betong-Boris (inte släkt med Burk-Arne men hans fru är småkusin med Hittepå-Holger faktiskt). När man får en sån fin på ringning så vet man att det är ett ärende av högsta dignitet och mycket riktigt så var det. Han undrade nämligen om jag skulle vilja vara speaker på folk-racet i sommar och det vill jag, men hinner inte då jag har en falnande fotbollskarriär att hålla liv i.

När datorn var igång och stereon var igång (den fixade Ia, inte jag) plockade jag fram min husbibel 1001 album du måste hört innan du dör och lade på ett av dessa album. Lite oturligt så var det The Velvet Undergrounds White Light/White Heat och det är en sån där skiva vars främsta syfte är att visa varför man inte skall ge ett gäng konstnärer instrument direkt efter drogbuffén (deras efterföljande självbetitlade album visar att jag har rätt).

Det slutade som vanligt med att jag knäade bort CD luckan när jag letade efter Baltimore plattan, men det var bara väntat.

Arbetsveckans skönhet och sorg

Så var arbetsveckan slut. Ganska skönt är det att jobba tre timmar per dag, men det blir lite för mycket mal i plånboken för att det skulle vara försvarbart så nästa vecka blir det fastighetsskötsel igen.

Min sjukdomsprofil har varit spännande denna vecka. Först fick jag herpes av takläggaren (jag visste att han hade nåt lurt för sig när jag vände ryggen till), sen visade det sig vara bältros som dagen efter förvandlades till seaborre som i sin tur blev blöjexem och nu vet jag inte riktigt vad det är längre. Men det dör av hästliniment.

Jag hade en lyssnare som var lätt påstruken denna vecka, men han var artig och önskade bra musik så det var inte så mycket att säga om annat än möjligen det att man tar helg lite väl tidigt om man fyllnar till redan halv två på en måndag.

Vita Tisdagen

Innan det var dags för mig att sända Mellanpasset igår så pratade jag som vanligt en stund med Micke om ditt och datt i sändning. Konversationen om utlottningen av ett presentkort på påskmiddag för två på pepparkvarnen gick ungefär så här:

Jag -Annars kanske vi gör så att vi struntar i att lotta ut middagen å så går du och jag och äter i stället

Micke -Jaså?

Jag -Så kan vi ha lite vin, lite levande ljus och lite djupa blickar.

Micke -Oj............Nu blev jag hungrig.....

Här jag vandrar i dödsskuggans dal

Spelade match igår igen, det var den andra matchen på två dagar och nu är min kropp förbrukad. Förmodligen för alltid.
Det gick bra i båda matcherna, speciellt mot IFK Gubbar +60 laget kunde vi dominera, men även mot betydligt yngre Eckerö hade vi kontroll över matchen och det var skönt efter att ha mött idel raska pojkar i de tidigare matcherna denna vinter.

Jag gav Thias en bok om Cantona som jag hade liggande skräpandes (och som förmodligen hade åkt till nån loppis i bästa fall annars) och han blev så till sig så att det inte bara blev en lätt homo-erotisk stämning i baksätet utan även så han knappt kunde ta emot gåvan ty den var av sådana grandiosa mått.

Om jag lever till kvällen skall jag se på Finland-Luxemburg i fotboll. Fast det är väl hugget som stucket vilket som är att föredra.

En bild tagen på när jag skuttade ur sängen denna morgon

Hej vad det går

Blev ganska fullt upp igår, inte så att jag skulle kalla det hektiskt precis men vi måste betänka att i ett liv där jag kanske gör någonting under en hel dag så var detta något helt annat.

Vaknade relativt tidigt men av någon orsak rusade klockan fram till 12 då jag begav mig till stan för att äta lunch innan radion. Det blev pizza trots att jag inte var särskilt sugen.

Radion var inga större bekymmer, inte en enda önskelåt under tre timmar. En felringning dock.
Jag stannade kvar och höll Dan sällskap en timme efter sändning så han inte skulle känna sig så ensam.

Åkte till Gottby sov den rättfärdiges tupplur, hon hade vaktat barnbarn nämligen.

Hämtade Thias innan träning, tränade och lyckades faktiskt, efter en felpassande start, uträtta något vettigt för första gången i vinter tror jag.

När jag skjutsat hem Thias hämtade jag Ida som hade varit ute och ränt lite och kom hem lagom till fotbollen på tv.

Den var något mirakelaktigt då Finland lyckades ta en poäng av Spanien! Till yttermera visso kvitterade dom Spaniens ledningsmål. Två helt osannolika händelser i sig men tillsammans blev det "Finland vinner Eurovisionen stort"

Finland använde ett lågt och lite skrämmande försvar mot Spanien

Döden döden

Jag har en sambo som ni kanske vet, vi kan kalla henne Häxan Hia Hia (se bild). 

Man skall inte låta sig luras av hennes fagra yttre ty hon är en ond on kvinna.

Jag har fått någon slags utslag på vänster sida om midjan som kliar förargligt mycket. Nu ville hon smörja upp dom under förespegling att det skulle bli så bra så bra (det blir det kanske om jag överlever) och jag tänkte att en lindrande salva skulle göra susen. Hon tog fram hästliniment! Hästliniment är så starkt att man måste ha handskar när man applicerar det. Alla mina utslag har avskrapade toppar som blir som en portal rakt in i blodet.

Nu är jag nästan död, Ia bara skrattar och skrattar.

The man from earth

Igår skrev jag vad jag antar att ni yngre läsare skulle kalla en blogg irl. Jag författade ett litet brev med en penna nämligen.

Så här var det. För några månader sen jobbade jag några dagar på plåten (Klintens plåt) och i en av kafferums diskussionerna kom jag och Daniel in på filmer varpå jag berättade att jag är ganska förtjust i filmer där inget händer. Naturligtvis har då han ett filmtips på just en sån film som jag beställer via Metro, får nån vecka senare, ser och tycker är fantastisk. Så nu tänker jag att jag måste berätta detta för Daniel, men jag träffar han ju inte annat än när jag råkar va till plåten och det är nästan aldrig så jag tänker vidare att bara höra av mig via facebook. Jag glömmer bort det av nån orsak.

Men! I mitt fastighetsskötarjobb har jag noterat att jag fastighetssköter den fastighet där Daniel bor. Detta väckte en liten idé. Istället för att skriva per facebook kunde man skriva per korrespondens.  Nu var jag som vanligt inte direkt rask i mitt agerande men när jag så igår såg huvudpersonen för mitt brevskrivande åka förbi i sin pyttelilla bil så väcktes min plan till liv och jag åkte omedelbart hem och författade en A4 som jag lade i kuvert och levererade innan jag åkte till radion imorse.

Mycket lyckat men o så svårt att skriva något utan att få röda streck under sina stavfel!

Återtoget mot vardagen

Det kändes lite vemodigt idag, det är nåt med Steel festerna som gör att man blir det när de är slut. Ett halvt år till nästa gång typ. Däremot är det bra att jobba med andra som var med så man kan fylla i vissa luckor som att jag gick runt med badbyxorna på huvudet och mitt tjatande om Gunnars enormt höga ålder... Eller... Bra och bra när jag tänker efter...

Nåväl jag hade ju nytt radiopass att ta itu med och började redan kl:13. Micke lyssnade på Bailando så jag antar att han fortfarande var på partyhumör. Dan skulle senare komma på mig med att spela Rod Stewarts Sailing vilket understryker vemodsteorin.

Skillnaden mellan att sända Eftermiddagspasset och Mellanpasset visade sig i stort bestå av en viss förvirring, som att önska trevlig helg när man slutar och förundran över att Dan är kvar när man går t ex.

Ingen hängd ingen glömd

Jag skulle kunna skriva ett mycket långt och händelserikt inlägg om gårdagens personalfest, jag skulle till och med skriva ett bara utgående från vad Scout Höder hade för sej, men det ska jag inte. Delvis för att jag med goda grunder misstänker att samtliga av mina fem läsare var med på festen och delvis för att vissa saker med fördel kan lämnas i mitt huvud varifrån jag kan plocka fram dom och skratta hjärtligt för mig själv (och kanske bröla som en brunstig hjort och skratta lite till).

Några saker får man väl passa på att fundera över öppet dock.

Kommunism till exempel. Min nya kommunisttröja blev ingen succé, det var lite för oklart motiv för att få den rätta uppmärksamheten. Det blev inget riktigt kommunist prat heller, enda gången det var nära var i rökrummet med en grupp svenskar men Eva dök upp och bar ut mej.

Samma Eva såg för övrigt sin egen del i att jag super bort mina skor på en fest hon arrangerar och betalade dom åt mig. Gud välsigne (även hennes man som inte såg den delen av skulden).

Dom som inte riktigt tålde alkoholens fröjder gjorde det väldigt diskret. Sakta men säkert droppade folk av utan något större dunder och brak. Det var lite ovanligt.

En hel massa saker

Lite mera stuns i dagens dag. Småplock och annat nyttigt som jumbo juusto med dip till frukost.
Vilket påminner mig om en en nära släkting till mig som blivit betuttad av en herreman i samma ålder och skulle beskriva sin kvinnliga anfektelse till honom via ett sms textmeddelande som löd jag gillar dig, men hon skrev fel så där stod jag gillar dip han hade lydigt med sig gräddfil och dip när de träffades senare på kvällen.

Jag prövade även på att sandpappra och spackla en liten vägg. Det var lika ointressant som det låter. Mitt hår blev grått. Vitt är snyggare.

Kom på att jag kanske hade en gammal vän som fyllde 34 idag, smsade honom för att kolla om han fyller i april, det gör han sa han så jag gratulerade honom på 1-månad tills-du-fyller-34-dagen. Han tackade men skulle inte ha fest.

Radion var bra, fick sällskap av Frida vilket alltid gör en bättre sändning. Johan försov sig, glömde smsa in Kip Moore önskningen men återupprättade sin heder genom att komma in och personligen leverera sin önskan.

Frida blev efteråt upplockad av någon karlslok som uppenbarligen besvärade henne men jag gav honom en skarp varning så han skall nog inte ställ till problem längre.

Sist och slutligen släpade jag mig på träning, vilket jag tänkt skippa för mitt gamla "london knä" gjorde sig påmint hela dagen, men av nån underlig orsak hamnade jag på träning trots allt och underligare ännu var att knäet helt slutade bråka när jag tränade.

Ordnung!

Äntligen lite ordning och reda på torpet. Torsdag och lite hederligt arbete så här mitt i ledigheten.

Först åkte jag till försäkringsbolaget för att diskutera hur min ena bil backat på min andra.

Sen åkte jag via en butik för att köpa en liiiiten liiiten present till en liiiiten liiten Frida.


På radion hade Roine hade tagit över spakarna från Martin (det var nåt med hjärntransplantationen som gått snett och måste kollas upp) nu hade han knappt tid att prata om den nya påven för hans lilla plutte pussing anlände med båten och han hade bråttom iväg för att... tja plutte pussas antar jag.

Men själv är bäste dräng som vi brukar säga (om mig) så jag rattade skutan förtjänstfullt fram till 18.

Efteråt åkte jag till skivbörsen för att omvandla lönen till begagnade DVDer. En säker investering inför framtiden.

Två kassar tvätt viker in sig i en garderob...

Om jag tyckte att tisdagen var händelselös så underträffade onsdagen den med råge. Den var spå händelselös så det blir några emergency jokes.

Två judar går in på en bar och köper den.

Här är några till som jag stulit från internet:

A skeleton walks into a bar and says, “Give me a beer and a mop.”

A horse walked into a bar and the bartender said, “Why the long face?”

Two men walk into a bar, but the third one ducks.

A termite walked into a bar and said, “Is the bartender here?”

A pony walks into a bar and says, “Bartender, may I have a drink?”
    The bartender says, “What was that, I couldn’t hear you.”
    So the pony says, “I’m sorry, I’m just a little hoarse.”

This duck walks into a bar and the bartender looks at him and says, “Hey, buddy, your pants are    down.”

A rabbi, a priest, and a bishop walk into a bar. The bartender says, “What is this, some kind of joke?”

A guy walks into a bar and the bartender says, “Hey buddy, you’ve got a steering wheel down your pants.”
The guy replies “Yeah I know. Its driving me nuts!”

A bear walks into a bar and says, “Give me a large Gin and . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tonic.”
The bartender replies, “Sure, but what’s with the big pause?”

A <noun> walks into a bar and orders a beer.
“Here you are, that’ll be $7.50. You know, we don’t get many <noun>s in here.” replies the bartender.
<noun>, “At these prices I can see why.”

Two jumper cables walk into a bar. Bartender says, “You guys better not start anything in here.”

A pirate walks into a bar and the bartender says, “Hey, I
haven’t seen you in a while. What happened? You look terrible.”

“What do you mean?” says the pirate. “I feel fine.”

Bartender: “What about the wooden leg? You didn’t have that before.”

Pirate: “Well, we were in a battle and I got hit with a cannon ball, but I’m fine now.”

Bartender: “Well, okay, but what about that hook? What happened to your hand?”

Pirate: “We were in another battle. I boarded a ship and got into a
sword fight. Me hand was cut off. I got fitted with a hook. I’m fine, really”

Bartender: “What about that eye patch?”

Pirate: “Oh, one day we were at sea and a flock of birds flew over. I
looked up and one of them crapped in me eye.”

“You’re kidding,” says the bartender. “You lost an eye just from birdcrap?:”
Pirate: “It was me first day with the hook.”

Som man ropar får man svar

Ingen riktig sus och dus dag idag känner jag (ja till skillnad från mina andra dagar alltså). Ledig även idag och jag lyckades mobilisera lite kraft till städning av sovrummet. Det är ett trevligt rum som förtjänar lite omsorg ibland.

Träningen blev av sällan skådat slag. Det föll goda 4,9 cm snö (vid 5cm måste jag ut och ploga nämligen) och träningen blev därefter. Många svåra svängar och inbromsningar, många glidtacklingar och ett mål från mig vilket jag gjorde tillräckligt stor sak av för att det skulle vara vad folk kom ihåg efter träningen. Gör man tillräckligt väsen av de få saker man gör rätt är det ingen som tänker på att man gör allt annat fel. Den inställningen har tagit mig långt som fotbollsspelare.

Sen var det liksom inget mer. Det här var hela grejen. Men kanske om jag gör tillräckligt stort väsen av det så är det ingen som tänker på hur lite det var.

... if Monday´s grey...

Fick en extra ledig dag idag och som vanligt när det händer dök den onde takläggaren upp och skulle ha mej att bära saker kors och tvärs. Sen slet han sönder vardagsrumstapeten som tack.

En sväng till återvinningscentralen hann jag också men det blev inte några längre samtal efter förra veckans miss. Det var då jag hade en konversation med tippskötaren som gick så här:
Jag -Bor Simon hemma än?
Han -Simon???
Jag -Det bor ingen Simon hemma hos dej?
Han -Nä
Jag -Men då har vi ju rett ut det!

Sen åkte jag hem igen.

Helgen i korthet

Nu skall vi se. En hel del har jag hunnit med denna helg.

Ia och jag gav oss ut för att shoppa jeans åt mej. Det gick relativt bra. Jag hade hoppats på två par nya men vi fick ett par, en jacka och en lunch på Great Subs and nånting. Den var inte så dum men det är lite för långt från min trygghetsbubbla och låta främlingar tillaga en smörgås efter mina önskemål.

Efteråt var det fotboll hos Thomas som gällde och även denna gång var det någon som spetsade min dricka (möjligen med alkohol) och jag fick snällt åka hem innan tio, utan ögon och med en överhängande risk att somna stående.

Det här var i alla avseenden utmärkt ty jag vaknade mitt i natten, gick på toaletten, tog en huvudvärkstablett, drack vatten (med mjölbagge i) och vaknade kl.8 i utmärkt skick.

Vilket passade bra då jag hade en fotbollsmatch att spela, eller det var mera som en massaker att delta i men jag hade lovat att ställa upp så det var bara att delta. Grundligt slaktade blev vi också, 9-0 slutade matchen och så var det inte mer med det.

The pain the pain

Jag är en bruten man. Jag har, som ni förstår, spelat fotboll. Igen. Jag borde ha vetat bättre. Men det vet jag inte. Har det visat sig. Om och om igen.

Match igår mot JIK P-96 (P står för pubertetsmögel) och som vanligt så sprang dom oss trötta, passade oss trötta och gnällde oss trötta. Och jag får så ont så ont.

Nytt för den här matchen var att jag tydligen tacklade åt "fel håll", jag tacklar alltid åt samma håll vilket gör att jag får samma sår på samma ställe och det kan man leva med. Nu tacklade jag alltså åt fel håll och fick i stället on på fel sida om höften. Jag har inga referenseramar för smärta på den sidan och blev omedelbart handikappad. Jag kom knappt ur sängen.

Idag var jag ledig från fastighetsskötandet och fick så ledes ligga och dra mig vilket var skönt på ett BDS&M sätt.
Radion var lite si och så. Vi hade service på datorerna så det myllrade av två personer i studion halva tiden och det blev lite hackigt. Tur att man är proffs.

Till sist träning. Vilket igen är nån sorts självspäkelse men jag tog mig igenom den. Smärtorna känns bättre nu när kroppen fått mjuka upp sej lite men kommer dubbelt åter imorgon. Mycket nöje!

Bara för att den var så kul

En onsdag i mängden

Jag fick en extra radiodag idag för Roine måste hem för att förnya sitt visum eller nåt. Om jag förstod hans facebookstatus rätt så hade han slut på paljettklänningar och strutsboór och skulle över och bunkra, men jag har svårt att tro att alla kunde vara utnötta redan.

Lyssnarna betedde sig dock lite underligt med önskningar på Barbie girl, Lars-Kristerz, Harlem Shake och vad det nu var. Kan det vara så att Måndagar, tisdagar och onsdagar har en helt annan musikprofil än torsdagar och fredagar?

För övrigt har jag ägnat ett visst intresse för nyhetssändningarna.
Borde man inte vara storfavorit i det Kenyanska valet om man heter Kenya(tta)?
Är premiärministern i Kenya från Estland? Namnuttalet Reilu Odinga tyder på det.

Nu när Hugo Chaves är död och Fidel Castro är otillräcknerlig finns det liksom inga charmiga diktatorer kvar. Kim Jong-Un göre sig icke besvär.

Wasn´t me

Om det var någon som lyssnade på Krister i P3 idag, jag säger inte att jag gjorde ty jag lyssnar bara på Steel Fm Ålands bästa radiokanal™ , men om du gjorde det så hörde du kanske en kvinna ringa in och berätta om när hon jobbade på en sexlinje för många år sedan och dom konstiga sakerna som folk ville höra där. Fin fick simulera toalettbesök med hjälp av köttbullar, jag-vet-inte-vad med hjälp av en gurka, piska sig själv och så var det en man som ville prata om Vitryssland -För det gick han igång på sade hon.

Här vill jag bara säga att det var inte jag. Inte det att jag på något sätt fördömer denne högst normale man med sina normala intressen, men jag vill ändå understryka att det var inte jag. Jag har aldrig ringt till en sexlinje, men det är klart skall man betala 20 spänn i minuten för att prata med nån så kan jag tänka mig betydligt ointressantare saker att prata om än Vitryssland.

Kort resume

Om nån mot förmodan undrar vad jag gjorde igår så kan jag berätta att jag plogade snö från kl: 05:30 till 12.

Därefter var jag barnvakt åt lille Jonas 33 år. Det gick bra förutom när han sågade sig i fingret, men jag berättade en saga för honom (om hur jag inte skulle fylla vinden med skräp när den blir färdig) och sen var han glad igen.

Efteråt tittade jag på fotboll utan att somna, men gud skall veta att det var nära och till sist spelade jag Civilization I på datorn och byggde upp en fin population Azteker (om nån undrar vad deras huvudstad hette kan ni fråga Frida nästa gång ni ser henne).

Här ser vi en bild av landet som Aztekernas ledare Boutros I tänker lägga under sig

Avant garde?

Snöplogningen idag blev lite av ett antiklimax. När jag anlände till min första destination fanns knappt nån snö att ploga. Jag gjorde några stickprov på andra fastigheter men det såg likadant ut där så jag stuvade om och gjorde mig klar för sandning istället. Problem uppstod åter då det visade sig att sanden frusit fast i byttan.

Vi sadlade om och åkte ut på spaning till ett hus som inte är vårt och då Conny med kännarmin konstaterade att där fanns Avant spår kunde jag inte hålla mig och hakade på jägarspåret. Det gjorde inte Conny dock och efter att jag talat om att vi måste vara försiktiga utifall det var en Avant hona med unge, spanat efter Avant spillning och talat om vikten att vara försiktiga då Avant papporna kan vara farliga så här i brunst tider var hans enda svar, och jag citerar, "om den här dörren är låst skjuter jag dej".

Det var den inte och jag lever. Jag hittade en del namn som kunde passa in på Ella Grussner-Cromwell-Morgan listan dock. Folke Mitts, Schlott och Luck bodde alla där och jag känner redan att jag gillar det huset.

En Avant-flock med ungdjur. För det mesta helt ofarliga.

Avant-hona med fjolårskalv, här gäller det att ta det varligt!

En Avant-tjur som betar,  ofarlig om man inte går för nära.

En tid för vila

Helgen är som bekant en tid för vila och eftertänksamhet. Ibland lyckas det sämre än ibland. Takläggaren hörde av sig i morse och undrade om jag ville hjälpa till att ta ner ställningarna runt huset och när nu Wolves igår knep en poäng i sista minuten mot Watford far jag på ett ovanligt dumsnällt humör och sa ja.

Detta tog från 11 till halv 4 och involverade upprepat skittungt bärande. Jag var färdig för limfabriken innan vi var klara (eller Findus lasagne för all del).
Fick man då lägga sig på soffan och somna framför El Classico? Icke sa nicke! Ossian hade match i Valbohallen så det var bara att släpa sig dit. Det är jag i och för sig glad att jag gjorde för han gjorde sitt första mål.

Nu kunde man kanske tro att det blir lugn och vila och eftertänksamhet resten av helgen men icke. Det ymniga snöfallet idag resulterar förmodligen i uppstigning 04:00 för snöplogning. Oh joy!

Hmpf!

Jag har i min ensamhet planerat för den högst eventuella återkomsten av Scout Höder i min radio studio (vet inte om hon går att krama in i mitt späckade schema nämligen). En av sakerna jag tänkte ta upp är en nyttig lärdom som jag kom på med anledning av en fredagskrönika för nån månad sen.

Nå nu har jag efter denna veckas krönika noterat att lärdomen redan börjat gro hos det lilla livet. Naturligtvis inser jag att det är jag som har lärt henne den i alla fall fast inte så officiellt som jag hade tänkt mig, jag kan ju inte sticka under stol med att jag lärt henne allt hon kan trots att jag är av blygsam natur.

Nåväl. Jag kontaktar unge Scout för att meddela henne detta, men ack hon gör ett fatalt misstag! Hon blir icke, jag säger ICKE, sjukligt nyfiken på vad det kan tänkas vara för visdom jag har delat med mig av!

Detta är ett brott mot paragraf 1 A som jag inte kan tolerera och jag kan således inte berätta vad det är innan jag får se lite seriöst tiggande, om ens då.

I ditt ansikte Scout Höder!!!