Jag är en bruten man. Jag har, som ni förstår, spelat fotboll. Igen. Jag borde ha vetat bättre. Men det vet jag inte. Har det visat sig. Om och om igen.
Match igår mot JIK P-96 (P står för pubertetsmögel) och som vanligt så sprang dom oss trötta, passade oss trötta och gnällde oss trötta. Och jag får så ont så ont.
Nytt för den här matchen var att jag tydligen tacklade åt "fel håll", jag tacklar alltid åt samma håll vilket gör att jag får samma sår på samma ställe och det kan man leva med. Nu tacklade jag alltså åt fel håll och fick i stället on på fel sida om höften. Jag har inga referenseramar för smärta på den sidan och blev omedelbart handikappad. Jag kom knappt ur sängen.
Idag var jag ledig från fastighetsskötandet och fick så ledes ligga och dra mig vilket var skönt på ett BDS&M sätt.
Radion var lite si och så. Vi hade service på datorerna så det myllrade av två personer i studion halva tiden och det blev lite hackigt. Tur att man är proffs.
Till sist träning. Vilket igen är nån sorts självspäkelse men jag tog mig igenom den. Smärtorna känns bättre nu när kroppen fått mjuka upp sej lite men kommer dubbelt åter imorgon. Mycket nöje!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar